Urbana studier

Urbana studier är en forskningsinriktning som under 1990-talets sista år växte fram vid Byggnadsfunktion, dåvarande institutionen för arkitektur. Forskargruppen för urbana studier kom under millenniets första årtionde att utgöra ett "laboratorium" för upp till tio seniorforskare, forskarassistenter och doktorander. Gruppen hade flera externt finansierade projekt. Två större ämnesöverskridande projekt, finansierade av Formas, genomfördes i samarbete med urbanforskare vid Lunds Universitet och Umeå Universitet. Flera mindre projekt för en eller ett par forskare bedrevs också. Inte mindre än sex doktorsavhandlingar inom ramen för urbana studier färdigställdes under perioden.

Goda samarbetsrelationer fanns också till internationella forskningsmiljöer. På nordisk nivå deltog gruppens medlemmar aktivt i samarbetet kring tidskriften Nordisk Arkitekturforskning. Också relationerna till internationella forskningsmiljöer utanför Norden var väl utvecklade, t ex genom medverkan i EUs forskningsprojekt Agora – Cities for People, och genom engagemang i EUs Cost 10 grupp European Outskirts. En av gruppens medlemmar deltog 2006 som delegat i Swedish Urban Sustainability Studies Mission to Tokyo. Ett par av gruppens kvarvarande medlemmar ingår i en ansökan 2010 till sjunde ramprogrammet: Cityful – cities with success. Denna forskning kommer dock – om den beviljas medel – att ha sin bas på Malmö högskola.

Under de mest intensiva åren hade forskargruppen spetskompetens inom områdena arkitekturteori, urbanteori och stadsutveckling, rumslig organisation, gestaltning och stadsbyggnadsteori, urban policy och planeringsteori, urbana livsformer, segregation och kulturell identitet. Under de gångna åren bedrevs forskning inom ämnen som t.ex. det offentliga rummet, den segregerade staden, stadens vardagsliv, konsumtionsmiljöer, rumslig kontroll samt informella och gränsöverskridande processer. En rad för urbanforskningens viktiga metoder och hjälpmedel kom till användning, t ex Space Syntax, GIS och ett vitt spektrum av kvalitativa metoder. En viktig teoriutveckling kring stadens tid och rum har pågått med stöd i begrepp som aktant, rytm/rörelse, taktik/strategi, territorium, terräng och produktion av rum.

Fokus i forskningsarbetet låg under senare år på frågor om "det nya stadslandskapet" och dess utveckling. Diskussionen om det nya stadslandskapet lyfter fram en rad motsättningar. Staden omtalas på en gång som fragmenterad och sammanlänkad, desintegrerad och blandad, endimensionell och mångfacetterad. Det finns belägg för alla dessa påståenden.

Å ena sidan är staden fragmenterad, desintegrerad och endimensionell, där den framträder som en arkipelag av isolerade öar med temaparker, shoppingcentra, high-tech-centra och bostadskomplex, inte sällan åtskilda av transportkorridorer som fungerar som barriärer mellan angränsande enklaver.

Å andra sidan kännetecknas den nya staden av att vara sammanlänkad, blandad och mångfacetterad. Rent visuellt är det ibland möjligt att från en enda utsiktspunkt blicka ut över 60-talets höghusområden, 80-talets villaområden och 90-talets forskningsparker, och inte sällan betar korna på ängen intill shoppingcentret. Globaliseringen har inte bara påverkat näringslivets utveckling utan också gjort staden till en mångkulturell mötesplats för människor som har sina rötter på många olika platser. Den nya staden är med andra ord så mångfacetterad att det är omöjligt att nagla fast den med en enda formel.

För att förstå de aktuella stadsförändringarna använder vi oss bland annat av de tre begreppen urbanisering, urbanism och urbanitet. Med vår terminologi är urbanisering de bakomliggande processer som strukturerar och förändrar staden, medan urbanism både refererar till stadspolitikens medvetna strävanden efter att förändra staden, och till de underliggande urbana föreställningar som ligger till grund för valet av planerings- och policystrategier. Urbanitet slutligen handlar om de sätt på vilka olika sociala och kulturella befolkningsgrupper använder sig av, och upplever staden och de kvaliteter som kan sägas känneteckna den. I forskargruppen strävar vi efter att belysa de komplexa samspelen mellan urbanisering, urbanism och urbanitet. Målet var att utveckla en ny form för urbanism som vilar på kunskap om det nya stadslandskapet och det varierade liv som levs här. Eftersom vår utgångspunkt är att dagens stadsproblem är så komplexa, att ingen disciplin ensam kan göra anspråk på att belysa hela fältet, genomfördes många av våra forskningsprojekt i tvärvetenskapligt sammansatta forskningsgrupper.

Läs mer

Mer om forskarna och innehållet, se respektive forskare under kontakt!

Urbana studier idag

Forskargruppen var i stort sett helt beroende av externa medel, vilket gjorde den sårbar. Under slutet av perioden sökte sig inte bara de nyutexaminerade doktorerna utan även etablerade forskare från Institutionen för arkitektur och byggd miljö. Flera av dem återfinns idag på Urbana studier vid Malmö högskola.

• Utskriftsversion